Ja visste det!

Kände på mig att det skulle gå jättebra hos psykologen idag och visst jag hade så rätt så!!
Jag satt visserligen och grät under hela tiden jag var där MEN han var kanon! Det är kommer att bli jättebra.Kom på när jag stod och väntade på honom att jag hade glömt ta med näsduk, men herregud hur fasen tänkte jag där? Finns det någon psykolog, kurator som INTE har näsdukar??
Ja det finns det! Jag har träffat en, en gång och aldrig mer.... "Min" psykolog hade till och med ett silverskrin till sina näsdukar, så det så!
Känner mig positiv och glad och det är mycket för att Tilda min älskling har haft en bra dag idag. Provtagningen funkade helt ok. Skolan fixade hon hur länge som helst. Exet sa att dom körde dubbellektioner, härligt! Det känns bra för mig att han har energin som jag saknar för tillfället.

En underbar bild som exet har tagit

Nu sitter jag här och tankarna försvinner ut i cyberspace där förhoppningsvis min älskling lever och har det bra. Någon dag i framtiden ska vi mötas igen, men det får vänta ett tag. Jag är inte riktigt färdig här än.

Skön Söndag

Härlig vy över Havslätt

Iceman och Lotta

Lillfisen Jordan

Lotta ringde och drog med mig på en promenad i det härliga Söndagsvädret. Det var inte helt fel. Jag har ju en del problem med att gå ut och gå när det är ljust, kan inte riktigt tygla mina gråtattacker än och det känns lite märkligt att gå omkring och gråta ute på gator och torg. Går man med någon så känns det bättre.
Hur eller hur det var hur skönt som helst.
Min pappa kom en sväng och fikade och sen kom syrran också. Nu sitter jag här och gör absolut inget alls.
Tilda kom iväg på kalas i Kalmar idag och jag är jättestolt över henne.
Åhhh om jag bara kunde lyfta bort hennes ångest så att det blir lite lättare för henne. Hon har nog som det är med sin sjukdom.
Förra veckan hade jag ingen som helst längtan till sommaren, men nu vill jag att den ska komma fort så att behandlingen blir klar någon gång. Det MÅSTE komma lite positivt till mig nu!

Jag har fått napp

I morse fick jag äntligen napp av en psykolog som jag har mailat. Fick tid redan på måndag. Jag tror och hoppas att det ska bli bra.
För Tildas del så får vi nog ta ett rejält tag i hennes ångest. Hon fixade skolan i 10 minuter idag. Helt klart ett framsteg att hon kom dit men oj oj vad hon far illa. Jag ser i hela hennes kropp hur det tar emot att gå in. Vi stannade dock på skolgården en stund och pratade med lite kompisar till henne. Jag märker att hon lägger på en mask och är övertrevlig, fast egentligen mår lilla stumpan inte alls bra.
Nu är jag så trött på denna cancer och vill bara att det ska vara över, men sånt får man ju tyvärr inte bestämma själv :-(
I dag har jag varit inne i på vårt lilla konsum här på gatan, det tog mig emot men jag är ju bara tvungen. Fick med mig Tilda på en liten kort promenad också. Man får vara glad för det lilla helt enkelt.
I kväll har Tilda åkt till sin pappa ev. kommer hon till mig en stund på Söndag. Det är kalas för hennes kusin men troligtvis får exet inte med henne dit.
Nu är klockan 00.00 och jag har nog vänt på dygnet men vad gör det, nu är det små små steg som gäller. Ska INTE rusa fram i rekordfart, sorgen ska jag bearbeta på mitt sätt!

En sån härlig bild på Tilda, underbara unge

Mina tankar idag

Igår kväll fick jag en liten uns av panik. Tilda fick en liten ångestattack och jag hade svårt att klara den. Innan det ofattbara hände så kunde jag klara det och tyckte inte att det var så jobbigt. Nu kände jag en liten panikkänsla och ringde direkt exet, men han svarade inte. När han ringde tillbaka hade jag fått tillbaka lite lugn så det var ok. Nu inser jag att när jag såg min älskade falla ihop så satte det sig ordentligt, nu måste jag hitta ett sätt att hantera  Tildas ångest utan att må dåligt.Skönt att vi har tid hos BUP snart.
Tilda har haft hemundervisning idag med Helen. Hon ville absolut inte alls gå till skolan och egentligen inte ha någon här heller, men jag sa att hon MÅSTE gå i skolan och det finns inga undanflykter.
Det gick iallafall bra och det verkar som om Tilda inte ligger så värst långt efter. I vissa böcker ligger hon till och med väldigt långt fram. Vi kan klappa oss på axeln för vi har varit duktiga lärare så här långt.
Nu hoppas jag att hon orkar att gå till skolan imorgon.
Egentligen har vi väl inte gjort så mycket mer idag, lugnt och utan krav. Imorgon ska hon till sin pappa igen och jag ser fram emot Tisdag nästa vecka när jag får åka till Mia.

Begravningsdatum spikat

I natt kändes det nästan som om jag hade en febersläng. Vaknade och var helt varm och svettig, hatar egentligen att vakna på natten för jag har så otroligt svårt att somna om.
Lyckades till slut och vaknade av att mamma ringde och bjöd oss på lunch, det tackar man absolut inte nej till nu är aptiten inte är som den ska.
Doktorn från Kalmar ringde också och vi hade en liten genomgång av dödsorsaken, han hade massa frågor om vad som hände under dödsdagen. Han kommer att begära en utredning och det kommer även jag att göra.
Var även en sväng uppe på jobbet och träffade goa Viwi och yrvädret Maggan.
Viwi som har tagit över en hel del av mina arbetsuppgifter och jobbar säkert 150 %, stackars människa det kommer sluta med att hon också blir sjukskriven.
Idag kom också datumet för begravningen som kommer att vara den 17/2 åhhh....det knyter sig i magen. Hur fan ska jag orka med det? Kommer jag att hitta någon bra psykolog innan dess eller är jag bannlyst i Oskarshamn? Jag som inte ens har hunnit börja hos någon än.
Cissi kom förbi ikväll och vi pratade just om det, varför är det så svårt att hitta en psykolog och som en annan vis människa sa att ska jag verkligen behöva leta efter det själv. Finns det ingen form av krishanteringsplan vid dödsfall? Borde det inte erbjudas en kontakt direkt?
Man blir liksom lämnad åt sitt öde efter dödsfallet, en klapp på axeln och en liten beklagande blick.....men ta nu ditt pick o pack och ge dig iväg hemåt.
Tilda kom hem idag efter sin kur i Västervik, hon tryckte i sig 2 tacos och jag är mer än nöjd. Hon behöver varenda kalori på sin magra kropp. Nu håller vi tummarna att vi kan fixa skolan imorgon också, utan krig. Nästa gång hon får sin dos är det även inplanerat CTröntgen, usch usch usch är den inte fri från tumörer så får nog någon skrapa mig upp från golvet.
Nej nu ska jag lägga mig tätt intill min snuffsa och nosa på hennes kala huvud.

En bok som jag fick av Cissi idag, den ska jag lägga på mitt nattduksbord

...........

Vaknade med en stor klump i magen. Ville inte gå upp men jag var ju så illa tvungen. Tilda skulle till sjukhuset och ta prover inför morgondagen. Storasyster fick ta med henne, det var trögt för henne att komma dit men nu är hon bara tvungen att förlita sig på andra personer än mig eller sin pappa. Alla prover visade sig vara bra så det blir behandling imorgon.Efter den dosen har vi kommit halvvägs, nu kan vi äntligen börja räkna nedåt.

Vid halv tolv så var det dags för nästa utmaning...SKOLAN!!!!!
Jag körde henne dit och därefter skulle hennes pappa ta vid för jag ser ju ut som ett ras och mina gråtattacker går verkligen inte att hejda. Men där blev det tvärstopp. Hon vägrade!!!
Då brast det även för mig så vi hade en riktig fajt där hon till slut skrek åt mig- JAG HAAAATAR DIG IBLAND!
Jag sa att det är ok att hata mig ibland om man känner så, sen var det inget snack utan hon tog rejäla kliv efter mig in i skolan och in i klassrummet.
Av bara farten så var ju även jag där inne. Vi satt en stund med goa Helen och jag fick naturligtvis en attack och var tvungen att gå ut. Fröken Sofia kom också och vi gick in i ett annat rum och pratade igenom livet. Härliga goa fröknar.
Tilda var alltså iskolan i nästan 1 timme, REKORD.
Vi tog även en ganska lång promenad med Jordan senare och Tilda var samma gamla vanliga goa unge.

Igår skickade jag även ett mail till kuratorn som jag blev rekommenderad men det verkar inte som om någon vill ha mig som patient för hon ringde tillbaka och bad mig träffa någon inom landstinget istället?????????????????
Mina problem var kopiösa säger hon. Jaha??? precis som om jag inte vet det. Orkar inte harva i landstingsvärlden igen. Om ni som läser detta kan tipsa mig om någon annan bra människa så är jag väldigt tacksam.

Jobbig dag

har det varit idag. Börjar känna av allt i kroppen och min yrsel börjar komma tillbaka. Tilda och jag låg i sängen till kl 11 idag. Sen tog jag en promenad med Jordan, det var skönt men samtidigt en pärs. Måste försöka vara ute något varje dag annars blir det så mycket jobbigare när jag måste.
Det har varit folk här idag också, fina människor som visar sitt stöd. Jag är så tacksam för mina vänner och glad att dom finns när jag behöver dom.
Mamma har varit här en sväng också och jag är glad för varje dag som hon är pigg.
Imorgon är det dags för provtagning och skola för Tilda, jag vet inte om jag orkar med något av dom. Provtagningen får nog Emmy och Ricky ta med henne och exet får ta skolan.
Hoppas bara att jag snart ska orka med allt igen, men samtidigt så går det ju inte att forcera läkningen hur gärna jag än skulle vilja.
Måste orka för Tildas skull, hon får INTE halka tillbaka till ångesten igen, det räcker att jag har en släng av det just nu. På tisdag är det dos dags igen vi får se vem som tar det.
Fan att man ska känna ångest för sin sorg också det är ju inte klokt...

Nu kan jag vara ute på hal is

men jag bara måste få ur mig mina tankar och ilska. Jag är arg arg arg, det spränger i bröstet och det bubblar i hela magen.
Ringde ner till Kalmar idag och fick reda på dödsorsaken, propp i lungan. Ja tänker kanske ni det var ju bra att du fick veta det. Ja det är det ju förvissa MEN i veckan kom det också till mig att när Ante trodde att han fick en muskelbristning i knät så var det eventuellt en propp som han fick i benet. Tror jag....
Då kan man ju fråga sig varför (när dom visste att han var benägen att få propp)dom inte sa till honom att han skulle komma in för undersökning när han ringde och sa hur benet svullnade osv...och VARFÖR tog dom inte ett ultraljud på benet när han var inne hos ortopeden för check??????????????????????????
Varför varför varför. Herrejävlar! Bli aldrig för sjuka för att man måste vara beredd att tala om för sjukvården vilken behandling man BÖR ha! Dyra pengar läggs ner för att man ska kunna läsa journaler snabbt men frågan är om berörd personal verkligen tar sig tid att göra det??
Alltså jag är riktigt heligt förbannad på allt och kan dom inte överbevisa mig om att dom har gjort vad som dom skulle så kommer dom att få veta detta och det ska hela Oskarshamns befolkning också få veta.
Observera att jag kan vara ute på hal is när jag skriver det här men min magkänsla säger mig att jag tyvärr har rätt i mina misstankar.
Kan inte ens gråta, vet inte vilka känslor jag har för det här är verkligen övermäktigt för mig. Jag har känt mig ganska sansad men nu vet i katten. Det värsta är att om jag bryter ihop så vet jag fan inte vart jag ska ta vägen för sjukvården har jag 0 förtroende för.
Jävla skit!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Blandade känslor

Det var med blandade känslor som vi styrde bilen mot Kalmar idag. Sist jag gjorde den resan så slutade det ju inte bra. När jag gjorde resan i lördags så kunde jag nästa känna när livet tog slut där bak i ambulansen och därför var det jobbigt när vi körde förbi just den platsen.
När vi svängde av mot sjukhuset började Tilda ångra sig och bli förtvivlad. Nu ville hon inte längre se honom men samtidigt vill hon det. Hon tog iallafall mod till sig följde med in men hon kikade bara in lite genom dörren.
Hon kände ändå att hon var där och hennes saker till honom la jag så fint på hans bröst.
Nu kan han sova vidare och komma tillbaka när han är redo....
Det har varit en mäktig dag men ändå en väldigt bra sådan. Nu är klockan 21.00 och två av mina fina vänner har gått hem, det är bara jag och Ricky här och jag tror att vi är lika trötta båda två.
I morgon är en ny dag att kämpa med, men det går fast som någon sa, det är en jävla uppförsbacke.....

Imorgon får jag se honom igen

då ska han få sitt snus som han säkert har saknat, sin goa utslitna joggingbyxor och slappis T-shirt. Han var inte typen med kostym eller strama kläder, nej hans motto var att ha kläder man kände sig bekväm i. Det ska han därför få med sig från mig.
Jag är inte helt bekväm med situationen men ändå är jag det på något märkligt sätt. Det blir nog bra och i synnerhet för Tilda. Hon har bett om att få komma ner och se honom en sista gång och det ska hon såklart också få. Hon kommer att sakna honom men jag känner att hon kommer att ta med sig mycket av Ante på vägen. Som hon säger så kommer han att finnas där för henne.
Det tvivlar jag inte en sekund på.
Nu har vi också startat en konversation med skolan och hennes skolgång. Vi har alla möjliga val, det finns en resurs för henne och hennes stötte jag på när jag var ute med Jordan ikväll. Helt plötsligt står människan framför mig på vägen (vi bor på samma gata) . Har aldrig pratat med henne förut men vi klickade direkt och jag är helt säker på att Tilda också kommer att klicka med henne.
Det är otroligt så många underbara människor det finns och som bara ger en så mycket energi.
Dom liksom kryper fram när man mest behöver dom och lindrar det onda en stund.
Nu ska jag krypa ner och försöka få lite sömn inför morgondagen. Det kommer att blir tufft men vi kommer att göra det bra tillsammans

Godingarna

Utanför dörren

Igår kom Ricky hem! Det lindrar verkligen att ha barnen hemma. Tyvärr så saknades Tilda, men hon fick komma hem idag istället. Hon äter fortfarande penicillin men febern är borta. Det är så trist för henne att hon oftast får komplikationer efter sina cellgiftskurer, nu vill jag bara se ett avslut och räknar ner gångerna som är kvar.
Jag har varit utanför dörren idag och det kändes bra. Hade en tid hos min toppen Mia.
Åh jag hoppas hon känner hur mycket hon gjorde för mig idag! Nu vet jag inte hur mycket ni tror/tycker om själavandring och vad som händer efter döden, men jag tror inte att det bara tar slut.
Jag har ju haft mina funderingar kring Antes begravning och jag fick svar på det som jag undrade över men som jag egentligen visste.
Tilda har nu sin skyddsängel vid sin sida
Ikväll har barnen och jag pratat massor, gråtit och skrattat över dom minnen vi har av Ante.
En man med ett enormt stort hjärta som tyvärr glömde bort sig själv på vägen. En man som jag alltid kommer att älska.

Dag 2

Utan Ante, det känns hemskt på alla sätt och vis. Jag hoppas att jag får träffa denna underbara man igen och att vi kan få börja om utan massa sorg runt omkring oss.
Vi väntade på att lyckan skulle vända och att vi kunde känna oss säkra utan sjukdomar runt hörnet.
Idag har det varit i evigt ältande, varför, kunde jag har gjort något annorlunda, gjorde sjukhuset allt dom kunde? Tusen frågor poppar upp hela tiden
Min ögon har är såriga o röda, jag känner mig slut men kan inte sova.
Tilda fick åka in till sjukhuset idag pg a feber, ja såklart ..varför inte det också. Hon får antibiotika och snart hoppas jag att hon är på benen igen. Hon saknar Ante otroligt mycket men hon säger att hon pratat med honom och han svarar henne. Lilla livet....

Det är inte regn som faller.....

Allt är så tyst runt omkring mig och tårarna bara trillar o trillar. Varför är livet så här orättvist. Varför togs han ifrån mig nu?? Det är så många varför och jag vet ju egentligen att jag aldrig kommer att få svar.
Min älskade älskade underbara Ante finns inte hos oss längre. Jag kan bara inte fatta vad som händer.
Han ska ju vara hos mig! Det är ju han och jag! Jag vet att han har det bra där han är men jag vet också att han verkligen kämpade för att hålla sig fast vid livet.
Det är det som gör mig så ont att han verkligen inte ville detta. JAG ville inte detta, inte någon!
Fan.... helvete!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Vem är det som tar sig rättigheter och går in och styr min värld och mitt liv. Vem gör dom jag älskar så illa. Vem är så jävla grym och elak. Det räcker nu, jag har kommit till botten och vill inte mer. LYSSNA på mig och vänd för i helvete någon gång!!!

Sorg!!

Sorg i hela mitt hjärta!!
Min älskade livskamrat har idag lämnad detta jordeliv. Han är en ängel i himlen. Det som skulle vara vi för evigt blev bara en kort visit.
Han kommer alltid att vara i mitt hjärta som min livskamrat. Jag kommer alltid älska honom som den varma, underbara trygga person som kom in i mitt liv när jag mest behövde det.
Ante min älskade du är min för alltid!!!
Fan jag kommer att sakna dig!

Tilda 9 år

Igår fyllde Tilda 9 år, 9 år!!! Nu är hon verkligen stora tjejen. Det är ju nästan så att man kommer ihåg själv när man var 9 år, kan det vara så att vi börjar närma oss varandra nu? Jag blir yngre o yngre och Tilda blir äldre och snart är vi helt plötsligt lika gamla??? Önsketänkande...ja, kanske det?
Hur eller hur gårdagen präglades av ett snabb provtagning på sjukhuset som såg bra ut, förutom neutrofila som ständigt verkar vara lågt nuförtiden, det betyder att hon ständigt är infektionskänslig, sen avlöste gästerna varandra ända fram till kl 21.30 på kvällen. Jag hann med en snabbis till tandläkaren också men det var ok, han såg inget som skulle orsaka tandvärk, däremot var han inne på bihålorna. Helt ok för min del, hellre bihålorna än hål i tänderna.
Idag ska vi vuxna till BUP, det finns en del nya saker att ta upp vad det gäller Tildas ständiga humörsvängningar. Det är säkert en kombination av sjukdomen och hennes ålder.
Kvällen kommer jag att spendera hos min goa vän Maria i hennes bubbelpool! Det ser jag verkligen fram emot :-))

En lycklig 9 åring

Tildas favorittårta, sommartårta

Tilda o mormor (mamma)

Lilla Maggan o matte Viwi kom förbi en sväng också

Snodde det här:

Du vet att du är förälder till ett barn med cancer när...

Du tycker barn med hår ser konstiga ut.

Du kan sova varsomhelst. Allt som lutar mer än 15 grader, verkar faktiskt bekvämt.

Du fryser in bullar i kräkpåsar som du har överallt i hela huset.

Du hör en lastbil backa och tror att det är droppet som krånglar igen.

Personalen på ditt närmsta apotek, ler och hälsar glatt när du kommer.

Du tycker det är praktiskt att åka till sjukhuset klockan tre på morgonen, för att det är så litet trafik och gott om p-platser då.

Elever på läkarlinjen vill låna dina anteckningar.

Bestickstället i diskmaskinen är fullt av sprutor.
Du slår in presenter och paket med kirurgtejp.

Vartenda liten sak får dig att gråta, men du skrattade åt den här listan.

Ja precis såhär kan det vara ibland.

Det är ju inte lustigt att man är superstressad och att man ständigt ligger i startgropen för diverse saker som ska fixas o donas. Jag ser verkligen fram emot den dagen som vi kan känna att vi INTE behöver göra saker utan bara VARA....

Så gott folk därute, ha inte så bråttom och planera inte in er fritid var 5:e minut. Det är ok att inte göra något alls utan bara njuta av tillvaron. 

Sen vill Tilda skicka en hälsning till Fabian och Kickan för paketet som kom på posten igår.

Superfina pärlor som genast blev till ett par fina örhängen till mormor (mamma) och ett superfint armband. Jag tror nog att tösen min har lite teknik på det där.
TACK gulliga ni!!

Tandvärk??

Vill inte ha det, det är bland det värsta jag vet. Börjar känna lite lite men jag vet ju hur snabbt det kan gå med gaddarna så blir det inte bättre imorgon måste jag ringa tandläkaren. Jag har ju världens bästa tandläkare men JAG VILL INTE GÅ DIT!!

Tilda har varit och tagit prover idag och dom ser bra ut, nu ska hon bara få upp lite ork och ordentlig aptit så är hon fit for fight igen.
Hon blir ju stora damen på Torsdag, hela 9 år! Oj oj oj vad tiden har gått fort. Hoppas vi kan ha lite kalas här hemma, men kalas för klassen får vi nog skippa i år.
Ska försöka få med henne på Big Bang där Barncancerföreningen anordnar lite kul på Lördag.
Vi har ju inte varit med någon gång och jag tror att nog hon väl kommer dit så blir det bra. Hon behöver lite lek och stoj.
Har försökt få tag i skolan idag också, jag har ju haft jättebra kontakt med Tildas fröken hela tiden. Har inte pratat så mycket med rektorn och nu ska dom ju byta rektor så det är väl dags att vi pratas vid.
Tycker att det är lite märkligt att dom inte själva hör av sig men så kanske inte rutinerna är? Fröken Sofia har då alltid funnits för oss och det är vi otroligt tacksamma för 

Tilda hos mig igen

Så skönt när ordningen är återställd och hon är tillbaka hos oss igen.
Hon verkar ganska pigg tycker jag och aptiten verkar inget fel på. En av våra pizzerior i stan livnär sig på hennes ständiga sug efter deras Kebablåda. Hon kan bli så otroligt sugen så där på stört så då är det bara att skynda iväg och köpa en låda innan aptiten tryter igen.
Annars har det varit en ganska lugn dag, har städat bort julen och möblerat om lite. Det känns bra att få bort allt, nu ska man bara få bort alla kartongen till källare också.
Lotta kom förbi med lite fina blommor till mig. fina goa vänner!!!! Jag är så tacksam för dom. Puss på er!

Kommer inte ihåg om jag skrivit om min mamma på länge men jag kan bara säga att hon är superpigg och går på stan varje dag o fikar och har sig. Snart är det dags för hennes nästa dos (nästa vecka) och då kommer hon tyvärr att bli dålig igen. Men ingen är lyckligare än jag så länge hennes pigghet varar.

Det var flera dagar sedan

Jag skrev något men jag har inte orkar, som jag har skrivit tidigare så har mina batteri börjat gå på "low". Idag har jag pratat med min läkare och hon sjukskriver mig på stört, 1 månad åt gången och hon ska även skicka remiss till kuratorn/psykologen. Pust!...nu hoppas jag bara att FK godkänner ett läkarutlåtande och förstår min situation.
Jag o sambon har pratat lite löst om att ta en liten tur ner till Skåne och igår tog vi bilen på fm och åkte ner till Ängelholm  till Arne och Marita. Frida o Fred o lilla Hailey var där från New York och det var så mysigt och träffa dom igen. Hailey har ju vuxit så in i bängen sedan i somras och hon är ju bara så super söt.
Det var skönt att bara få vara lite och äta god mat och umgås. Men mina tankar for hela tiden till Linköping och Tilda. Min duktiga lilla tjej som fick dosen igår (och idag). Hennes värden var lite låga i går igen 0.8 men dom beslutade att köra iallafall.
Idag skulle exet ha en tid med läkaren för alla våra frågor som vi har.
Dom har bott på Ronald MCDonalds huset, det är ju så fint där och det känns lite mer som "hemma".
Tur att dom husen finns för våra kära sjuka barn.

Jag åt lamm som jag varit ganska skeptiskt till MEN oj oj Arne visste hur man kryddade den. Underbart gott

Hailey med mamma Frida

Den lilla sockertoppen

Jordan fick två nya kompisar Hailey o Nalle Puh

Klart att Jordan, det lilla matvraket skulle sno tösens mat.

Ingen dos för Tilda imorgon

Hennes värden är egentligen bra MEN dom Neutrofila värdena är alldeles för låga, bara 0.3. Attans så trist när det händer. Nu blir det ny provtagning på Onsdag och då sätter dom igång på Torsdag om dom har stigit vill säga.Vill inte att det ska bli något glapp i behandlingen för att jag vill ju att den ska ta slut i Juni.
Dock är det ju inget vi kan styra över utan så här blir det ibland.
Annars har dagen flutit på. Ante har varit o röntgat sitt knä och det var som han misstänkte, en avsliten muskel som har orsakat det onda i knät. Inget som dom gör något åt utom att det blir en lite längre läkningsprocess.
Tyckte faktiskt synd om honom när dom trodde han hade vätska i knät och körde in en megastor kanyl i knät.
AJ AJ AJ...han glömde bort att andas där ett tag så jag fick säga till honom. Kände mig lite som en barnmorska. -Andas..så ja..andas..
Det kom ingen vätska men han fick lite cortison iallafall

 Var o träffade biståndshandläggaren hos mamma i eftermiddags och det gick bra. Nu ska hon få hjälp med städning, inköp och tvätt. Skönt! Nu kan man ha lite mer kvalitetstid med henne och inte bara massa måsten.
Har också tagit tag i mig själv idag och ringt VC om en telefontid till min doktor. Jag har nog fått en liten släng av utmattning och insett att jag behöver vila när jag inte har Tilda hos mig.
Men imorgon ska jag en sväng till jobbet, lite grejer som ska fixas nu när det är nytt år. Sen tar jag nog en liten paus från jobbet och försöker komma ifatt.

Battery charging

Jag är SLUT med stora bokstäver, Slut i kroppen, ont i huvudet, orkar absolut inget alls. Orkar inte ens gå upp till affären och handla. Igår efter att Tilda åkt till sin pappa så däckade jag på soffan. Mamma kom hit en sväng och hon var fasen piggare än vad jag var.
Nu måste jag bara komma på ett sätt att ta hand om mig själv och orka igenom detta. Jag hatar verkligen att känna mig så här. Alla säger att jag inte ska glömma bort mig själv men jag vet ju fasen inte HUR jag ska göra!!! Om jag fick bestämma skulle jag krypa ner i sängen och stanna där i en hel vecka, men det funkar ju inte precis. Om det finns någon eller några som har bra tips så är jag idel öra.